Morfars oljekanna

Den här oljekannan kommer från en av de militära holmarna utanför Karlskrona. Morfar var vaktman där efter sin pensionering och vi var rätt ofta där. Där fanns en verkstad där det fanns allt möjligt spännande. Oljekannan hamnade hos mamma och hon hade den som vattenkanna i många år. Jag minns att den stod i fönstret på Fiolgatan. Jag räddade den från pappas källarförråd.

Canon AE1

Häromdagen var jag i fotoaffären mitt emot jobbet och tittade på en ny kamera, en digital. Killen i disken sa att han minsann använde sin gamla analoga kamera ibland, bara för känslan. När jag kom hem grävde jag fram min gamla Canon och det var riktigt kul att hålla den i handen igen. Jag köpte den nog 79. Nu skall jag skaffa film och se om jag kommer ihåg nått.

Mammas kaffekoppar

Mamma hade en släkting eller väninna som jobbade på Karlskrona porslinsfabrik och köpte dessa koppar med personalrabatt. De heter Casablanca, är ritade av Arthur Percy, producerades från 1944 och finns med och utan guldrand längst upp och vissa hade också små stjärnor i guld. Jag tycker nog de är vackrare utan guldranden. Enkelt är vackert. Nu har jag kopparna och de är så fina. Och Mamma! jag håller med om att det är extra gott att dricka kaffe i en fin kaffekopp.

Min vackraste servis.

I början av 50talet var pappas båt i Kina. Pappa köpte hem en servis som han sen var väldigt angelägen om. Senare köpte han också en servis i Japan. Den kinesiska skulle jag få, den japanska min syster. Den kinesiska servisen har en stor thekanna, en liten kanna, en sockerskål och 6 koppar med assietter. Den är jättefin, tycker jag, röd i botten och vackert dekorerad med drakar. På drakarna sitter små vita färgprickar. Den går alldeles säkert inte att diska i maskin.... Jag fick den, slutligen! då jag flyttade till hus i slutet på 80talet. Nu står den i mitt nya, röda vitrinskåp och jag använder faktiskt den lilla kannan som thekanna. Jag vill använda vackra saker.

Min finaste docka.

Dockan jag fick då mamma och jag följde med pappas båt och den låg i Gdansk. Jag minns att det var en stor leksaksaffärmed en stor disk i trä. Kläderna har min mormor virkat men jag har delar av originalkläderna kvar. De är i grönt och tunnt skinn.
Idag är nog den första riktiga vårdagen. Jag kunde sätta ut dockan på balkongen och fotografera. Fåglarna låter som om de var galna. Så skönt med vår.

Drivved

I senaste numret av Retro hittade jag min skål och mina assietter från Skruf. De heter Drivved och det finns glas, ishink, skålar m.m. Designern hette Bengt Edenfalk och de såldes 70-71, vilket stämmer med vad jag minns. Då bodde vi  i Göteborg, hade släktingar i Karlskrona och bilade vi ner ibland. Då stannade vi på de glasbruk vi körde förbi. Jag minns att jag genast gillade det här glaset med sin trä-ådring och köpte skål och några assietter. De har sen dess följt med mig, från hemma till studentrum, egen lägenhet, hus och egen lägenhet igen. Tallrikarna är liksom gjorda för våfflor, precis lagom stora. Det är inga dyrgripar men jag gillar dem!

Vackra saker

Mammas vackra engelska glas. Jag har fyra stycken av varje storlek. Det största är stort nog för vin, tycker jag, och det lilla på fot till något gott till kaffet. Glaset utan fot är väl ett vattenglas?