Ja!!, nu kan jag börja räkna upp! Idag är det dotterns första dag i Mexiko.
Vi for ju iväg i tisdags morse för att följa dottern till Kastrup. Då vi for på morgonen vid halv 9 så var det sommar. Jag anade lite gult i nån björk men det var sommar. Då vi for hem, igår, dotterns pappa och jag, var det höst. Björkarna skiftade i gult och det var lite dimmigt och kärvt i luften. Det kändes som om det lika gärna kunde "bli jul" när som helst
Så hamnade vi mitt i Malmö-festivalen. Vi kunde bara komma fram till garage och hotell genom att bryta ett par, tre trafikregler. Hela stan var avspärrad och det var full aktivitet. Musik i gathörnen, stånd och mat. Vi hittade till slut en grekisk restaurang för lunch och gick sen upp till rummet för att vila. Sen blev det både brända mandlar, skumbollar, hamburgare och Timbuktu. Verkligen jätteroligt. Då vi drog oss tillbaka vid 22 var det fullt ös på stan. Tack o lov tyst nog för att sova. Vi skulle ju upp tidigt.
Vid 9 var dottern incheckad och klar. Vi sa hejdå! och kramades vid trappan och dottern gick upp mot säkerhetskontrollen och jag bröt ihop. Dottern också, lite grann, om jag inte såg fel genom glasväggarna. Vi hade bestämt oss för et snabbt hejdå, ingen av oss ville stå och dra ut på det.
Pappan och enades om att vi skulle köpa lite vin, gå en sväng i Helsingör och sen hämta katten och åka hem. Vi var rätt så slut båda två, känslomässigt slut. Vi hann en bit så fick vi sms att dotterns flight från Paris var minst 3 timmar sen. OK, bara att kontakta YFU, ge dem besked och hoppas att det inte skulle bli längre, att dotterns skulle få mat och att alla besked skulle vara klara och tydliga så hon kom iväg till MEX. Vi ringde för att prata med henne men hon hade full koll och var inte speciellt nervös verkade det som. Tuff tjej!
5 timmar blev förseningen, det var Dean som ställt till det i mellanamerika. Attans!
Idag har har jag gått och väntat på besked...väntat och väntat... till slut, då klockan var 11 i Mexiko kom det telefonsamtal om att dottern och de andra studenterna hade kommit fram och att de var på det inledande mötet. Allt väl! Då var mina chips slut och godiset också. Nu kan jag sitta still i soffa, jag har diskat undan och det känns lugnt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar